Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Konkurrensdemokrati i svenska kommuner

Projektet Konkurrensdemokrati i svenska kommuner fokuserar på hur kommunpolitiker och partier hanterar de motstridiga krav som ställs på dem från å ena sidan parlamentarism och politisk konkurrens och å andra sidan marknadisering och konkurrensutsatt förvaltning.

Bilden av vår lokala demokrati har under dess första sekel präglats av berättelser om pragmatik och samförståndsanda, där ideologiska tvister och partipolitik inte sägs vara lika framträdande som i den nationella politiken. Svensk kommunpolitik är dock idag betydligt mer ideologisk och konfliktfylld än vad många inser och den ideologiska spännvidden mellan partierna i kommunerna är minst lika stor som i riksdagen.

Idag har också parlamentarismen helt tagit över som styrande princip i vår lokala demokrati. Runt om i kommunsverige är de folkvalda idag helt upptagna av att bilda och hålla ihop fungerande styrande koalitioner – en utmanande uppgift när de traditionella politiska blocken har förlorat i väljarstöd. Kommunerna på 2010-talet har alltså lämnat samförståndsidyllen långt bakom sig. Idag är det svårt att beskriva vår kommunala demokrati annat än som en konkurrensdemokrati.

Samtidigt som partikonkurrensen har accelererat har också en annan form av konkurrens fått en framträdande roll i den svenska kommunala demokratin: marknadisering och konkurrensutsättning. Kommunala förvaltningar, bolag och privata utförare konkurrerar med varandra om kommunala uppdrag och om ”kunderna” som väljer mellan serviceproducenter. Denna marknadisering skapar helt nya roller för både politiker och medborgare.

De två typerna av konkurrens är dock svårförenliga: Partikonkurrens och parlamentarism är ett sätt att stärka valdemokratin genom att förtydliga de politiska alternativen, klargöra vem som styr och underlätta medborgarnas ansvarsutkrävande. I en fungerande parlamentarism bejakas konflikter mellan partier och partipiskan viner. Marknadisering gör däremot att politiska beslut fattas enligt logiker där inte finns utrymme för partikonflikter. Det är förvaltningar och bolag som konkurrerar med varandra, med de folkvalda på läktaren.

Projektets utgångspunkt är att graden och arten av dessa konkurrenslogiker påverkar politiska aktörernas rolltolkningar och incitamentsstrukturer, och i förlängningen även vilka politiska hållningar politikerna driver och vilka relationer de har till varandra.

Projektets första år är 2018, men det startar på allvar 2019.

 

Exempel på projektmedarbetarnas tidigare publikationer inom temat

Skoog, Louise & David Karlsson (2018) Causes of Party Conflict in Local Politics. Politics 38(2).

Svärd, Oskar, (2016) Företagare eller politiker? En studie av styrelsearbete i kommunala bostadsbolag. Göteborg: Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet

Skoog, Louise & David Karlsson, (2015). ”Politiska konflikter och marknadisering – utmaningarför politiska ledare?” I N. Aarsæther & K. H. Mikalsen (red.), Lokalpolitisk lederskap i Norden. Oslo: Gyldendal Akademisk.

Gilljam, Mikael & David Karlsson (2015): Ruling Majority and Opposition: How Parliamentary Position Affects the Attitudes of Political Representatives. Parliamentary Affairs. 63(3).

Skoog, Louise & David Karlsson (2014) Politiska konflikter i svenska kommuner, I: Karlsson, David och Mikael Gilljam (2014) (red): Svenska politiker. Om de folkvalda i riksdag.

Karta över svenska kommuner som visar deras politiska styren 2014

Om projektet

Medverkande:
David Karlsson (projektledare)
Louise Skoog
Oskar Svärd

Finansiär:
Vetenskapsrådet
 

 

Sidansvarig: Henrik Sandgren|Sidan uppdaterades: 2018-11-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?