Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Inför Förvaltningshögskolans dag: Annika Theodorsson

Nyhet: 2018-04-03

Inför Förvaltningshögskolans dag publicerar vi intervjuer med forskare som ska tala under dagen. Den här gången är turen kommen till Annika Theodorsson, lektor vid Förvaltningshögskolan.

 

Vad är det du ska prata om?Annika Theodorsson, Förvaltningshögskolan

– Jag har skrivit en bok som heter "Att pappa i exil" där jag försöker förstå pappor som lever med hedersnormer och i exil i Sverige, hur exilskapet och föräldraskapet påverkar dem. Namnet på min föreläsning är "Att förstå det obegripliga", vilket är ramen för det hela. Hedersförtryck är något som nästan alla tycker är motbjudande och obegripligt, och det är intressant att närma sig något motbjudande och förfärligt och ändå försöka förstå det. Hur ser livsvillkoren ut för de här männen när de är nya i ett främmande land och har med sig de här normerna?

Går det att förstå det obegripliga?

– Jag tror att allting går att förstå, det är en bra utgångspunkt. Då kan man nästan välja det som är mest obegripligt, och kan man förstå det så kan man förstå allt. I boken har jag har gjort en teoretisk modell som jag försöker använda i den här kontexten med pappor som lever med hedersnormer och har någon form av krav från sin omgivning, och jag tror att man kan använda den i andra sammanhang också som extremism av olika slag. Kan vi förstå hur människor kan begå den här typen av brott, sådant de flesta ryggar för spontant?

Hur ser modellen ut?

– Den bygger på en tankevärld från de franska filosoferna Gilles Deleuze och Felix Guattari, som menar att människan är sammansatt av en massa olika delar. De här papporna har olika aspekter av krav och villkor utifrån, exempelvis att ha flyttat till ett land som har andra normer, att man är förälder, att man är en man och så vidare. Alla de här olika delarna ska man på nåt sätt försöka härbergera inom en och samma människa. Jag är övertygad om att alla föräldrar vill sina barn väl, att de ska kunna leva ett gott liv. De här papporna är ju normala fäder i stor utsträckning. Alla de som begränsar deras barn och läser i deras mobiler och inte låter dem gå ut och så vidare är normala föräldrar i sin kontext, och det är så jag vill närma mig det.

Varför har du intresserat dig för det här?

– Jag jobbade i ett projekt i det som förr hette Ungdomsstyrelsen som handlade om ungas delaktighet, och där undersökte vi hur man kan göra unga människor delaktiga. Då var vi bland annat i Rinkeby där jag träffade ganska många ungdomar som berättade att det var svårt att få delta i våra fikakvällar, samtalsövningar och liknande, och att det var väldigt svårt att övertyga föräldrarna om det. Då väcktes mina tankegångar, och jag blev så förfärad över att de inte fick vara med, för det vi gjorde var ju för dem och skulle komma dem till del. Då diskuterade jag det här med min chef där, och han fick mig att inse att de här föräldrarna vill sina barn väl, de är också oroliga och rädda att det ska hända något, det tar sig bara andra uttryck. Jag bestämde mig för att försöka förstå det här, och framförallt papporna för det fanns nästan inget skrivet om männen. De är ofta på ett sätt offer för de här normerna också, det är svårt för dem att agera på något annat sätt.

AV:
031-786 29 52

Sidansvarig: Henrik Sandgren|Sidan uppdaterades: 2017-11-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?