Finns det plats för etik inom nationalekonomin?
Är nationalekonomi och etik två helt skilda saker, eller går det att undersöka dem vetenskapligt? Det är frågan som ställs i en ny bok av Hasse Ekstedt, nationalekonom och mångårig medarbetare vid Förvaltningshögskolan.
Inom den neoklassiska ekonomin finns det inte plats för någon etik. Den beskriver hur ekonomin faktiskt fungerar, snarare än hur saker borde vara. Samtidigt bygger den på ett antal antaganden som på senare tid har ifrågasatts allt mer, till exempel tanken på att alla människor handlar i egenintresse och är helt rationella. Om inte detta stämmer kan plötsligt etiken komma att spela en roll inom ekonomin. Detta menar Hasse Ekstedt, som i augusti släpper sin nya bok “Economics, Ethics and Power – From Behavioural Rules to Global Structures”.
– Nationalekonomin måste ta hänsyn till kulturella och sociala strukturer. Ta till exempel det här att Europa har kostat på sig lyxen att ha en sån stor ungdomsarbetslöshet, alltså att du gör nedskärningar och skapar arbetslöshet. Ja, du löser vissa finansiella problem, men vilka reella problem skapar du? Det är där som etiken kommer in, säger han.
Genom en kedja av filosofiska argument baserade på bland annat Immanuel Kant och David Hume, men också Russells paradox och Gödels ofullständighetsteorem, landar Hasse Ekstedt i att något är fundamentalt fel med den neoklassiska teorin.
– Den neoklassiska teorin vi har utgår från sex stycken axiom och ett av dem är skumt, nämligen att något är identiskt med sig själv. Där säger jag nej, inte som vara. Ur konsumentens synpunkt placeras den in i en kontext, så det viktigaste axiomet stämmer inte.
Med kontext menas exempelvis en meny, där varor inte kan bytas ut hur som helst utan att menyn som helhet påverkas. Tar du bort en av produkterna kan du inte göra den menyn du har tänkt dig.
– Nollan är ju vansinnigt intressant, för vilken tycker du bäst om, noll Ferarri eller noll vatten? Det är matematiska frågor egentligen, men måste du tolka verkligheten i matematiska termer så måste du göra antaganden för att matematiken skall fungera, men dessa kan lägga till "skräp" som stör analysen av verkligheten. Exempelvis följer av axiomen att vi har konstant dimensionalitet hos varukorgen, vilket förutsätter en statisk värld som varken du eller jag lever i.
Vidare finner Hasse Ekstedt problem när det gäller att optimera ekonomiska system, där han åter hänvisar till Russell och Gödel och menar att det inte går att optimera på både individen och gruppen samtidigt. Detta öppnar ytterligare för etiska 
överväganden inom ekonomisk teori. Hur etiken sedan ska se ut är mer oklart, men en princip han utgår ifrån är att det principiellt största etiska brott vi kan begå är att beröva en annan människa sin roll som människa.
– Tyvärr kan jag generellt inte säga så mycket om etiken, men det jag säger har jag tagit direkt från Aristoteles som definierar individen som ett subjekt och en “final cause”. Vi måste ha klara etiska normer om vad vi vill ha i vårt samhälle, och där menar jag att minimum är att vi inte får beröva människor deras mänsklighet, säger Hasse Ekstedt.
Boken “Economics, Ethics and Power – From Behavioural Rules to Global Structures” har ISBN 9781138281028 och väntas släppas i augusti.